En ursäkt är inte alltid en ursäkt

Rasmus Persson gick för långt på Kommunfullmäktiges sammanträde i november (för den som missat det kan man se klippet på YouTube, sök på Rasmus Persson). Han citerade bibeln, hötte med fingret mot Murad, underströk citatet ”skola straffas med döden” genom att lägga till ”hör där, Murad”. Kort sagt: han gick för långt.

Den debatten (som egentligen handlade om en fråga från vänsterpartiet om huruvida kommunen ska bry sig om vad som står i Frälsningsarméns riktlinjer – de är rätt konservativa…) innehöll många övertramp. Så många att den fick flera moderater att skämmas för hur deras kompisar från majoriteten uppförde sig. Och det ledde, lyckligtvis, till offentlig debatt: Dels gav Hans Boskär ord åt de känslor som många delade efter Rasmus Perssons utfall. Dels skrev vänsterpartiet till kommunfullmäktiges ordförande och vädjade om åtgärder för att få ordning (det är ju inte första gången som övertramp sker i Kommunfullmäktige, minns hur Staffan Werme gick till fysiskt angrepp mot Ylva Wessman (v)).

Den offentliga debatten ledde till att en av de som gick för långt i debatten, Lennart Bondeson (kd), bad om ursäkt och en annan kristdemokrat, Kommunfullmäktiges ordförande Lars O Molin (kd), har lovat att ta tag i frågan. Och igår kom ytterligare en ursäkt. Rasmus Persson skrev i NA att han ber om ursäkt för att han gick för långt i sin argumentation. Men resten av artikeln var inte riktigt någon ursäkt. Han började med att påstå att det ”kunde tolkas som att vänsterpartiet jämställde Frälsningsarmén med främlingsfientliga organisationer”. Det är inte sant. Murad Artin jämställde inte Frälsningsarmén med främlingsfientliga organisationer.

Sedan gav sig Rasmus på Hans Boskär. Han anklagade Boskär för att ”medvetet missförstå, bryta uttalanden ur sina sammanhang och baktala enskilda politiker” och kallade detta ”amerikanisering” av politiken. Jag tycker att hans anklagelse mot Boskär är fel i sak. Men det märkligaste är ändå oförmågan att se sin egen roll i det hela. Eller som bibeln säger: ”Varför ser du flisan i din broders öga när du inte märker bjälken i ditt eget?” (Matt 7:3, Luk 6:41). När Rasmus Persson går för långt är det bra att han ber om ursäkt. Men det vore bättre om han lät bli att samtidigt försöka skylla ifrån sig på andra. Är det någon som ”medvetet missförstått” ”och baktalat enskilda politiker” i denna fråga så är det Rasmus Persson. Hans angrepp på Murad Artin från talarstolen var riktigt lågt. Hoppas att denna debatt leder till förändring även i hans uppträdande i talarstolen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *